Lagstiftning

Användningen av genetiskt modifierade organismer (GMO) regleras genom både internationell och nationell lagstiftning. Regleringen gäller innesluten användning av GMO, fältprov samt utsläppande på marknaden och gränsöverskridande transporter av produkter som innehåller GMO.

Nationell lagstiftning

Gentekniklagen och författningar som utfärdats med stöd därav

Användning av genetiskt modifierade organismer regleras i Finland främst av gentekniklagen (377/1995). Lagens syfte är att främja en säker och etiskt försvarbar användning och utveckling av gentekniken i enlighet med försiktighetsprincipen samt skydda människors och djurs hälsa och miljön vid innesluten användning eller avsiktlig utsättning i miljön av genetiskt modifierade organismer. Människan hör inte till de organismer som avses i gentekniklagen.

Gentekniklagen baserar sig på EU-direktivet 2001/18/EG om avsiktlig utsättning i miljön av genetiskt modifierade organismer och direktiv 2009/41/EG om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer (tidigare direktiv 90/219/EG). Med avvikelse från det sistnämnda direktivet gäller gentekniklagen även innesluten användning av genetiskt modifierade växter och djur.

Gentekniklagen kompletteras av statsrådets förordning om genteknik och ett antal av social- och hälsovårdsministeriets förordningar. Dessa författningar har ändrats flera gånger sedan 1995. Förteckningen nedan anger de författningar som är i kraft för närvarande.

  • Gentekniklagen (377/1995)
  • Statsrådets förordning om genteknik (928/2004)
  • Social- och hälsovårdsministeriets förordning om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer (1105/2019)
  • Social- och hälsovårdsministeriets förordning om differentierade förfaranden i anslutning till avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer (90/2005)
  • Social- och hälsovårdsministeriets förordning om principerna för riskbedömning och om klassificering samt om isoleringsåtgärder och andra skyddsåtgärder vid innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (1053/2005)
  • Social- och hälsovårdsministeriets förordning om anmälan och ansökan i samband med innesluten användning av genetiskt modifierade organismer samt om skyldigheten att föra bok över innesluten användning samt om räddningsplanen (272/2006)
  • Social- och hälsovårdsministeriets förordning om inspektioner enligt gentekniklagen (198/2007)
  • Statsrådets förordning om avgifter för prestationer enligt gentekniklagen (1255/2018)
  • Social- och hälsovårdsministeriets förordning om principerna för riskbedömning vid innesluten användning av genetiskt modifierade djur, om klassificering av innesluten användning samt om isoleringsåtgärder och andra skyddsåtgärder ( 771/2014)

Andra författningar

Förutom gentekniklagen finns det även vissa andra nationella författningar som gäller genetiskt modifierade organismer.

  • Republikens presidents förordning om sättande i kraft av Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen om biologisk mångfald och om ikraftträdande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i protokollet (130/2004)
  • Statsrådets förordning om de nationella arrangemang som ikraftträdandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder förutsätter (910/2004)
  • Statsrådets förordning om skydd för arbetstagare mot risker som orsakas av biologiska agenser (933/2017)
  • Social- och hälsovårdsministeriets förordning om klassificering av biologiska agenser ( 921/2010)
  • Lag om genomförande av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald (394/2016)
  • Trafiksäkerhetsverkets föreskrift "Transport av farliga ämnen på väg"

Bestämmelser om frågor som gäller genetiskt modifierade organismer finns också i vissa sektorsvisa författningar, såsom läkemedelslagen och lagen om handel med utsäde.